Att investera i hjärnor är att investera i livet

Hjärnhälsa främjas bland annat av motion, sömn, hälsosam kost, goda sociala relationer/känslan av tillhörighet samt av en lämplig mängd kognitiv utmaning.

Senast då jag åkte tåg mellan Åbo och Helsingfors fick jag äran att följa med en pappa och hans omkring fyraåriga dotter som lekte i tågets lekvagn.

De lekte samma lek om och om igen. Leken började med att pappan klev på tåget och började sin färd.

Plötsligt gick tåget sönder och pappan ringde till sin dotter och förklarade läget. Dottern suckade uppgivet: ”Har tåget gått sönder igen?” ”Ingen fara”, svarade hon. ”Jag kommer genast!” Dottern kom med sin stora, osynliga verktygslåda och tillsammans fixade de tåget. Pappan fortsatte färden tills tåget stannade på nytt och dottern behövde inkallas igen...

Hjärnhälsa främjas bland annat av motion, sömn, hälsosam kost, goda sociala relationer / känslan av tillhörighet samt av en lämplig mängd kognitiv utmaning. Leken ovan checkade redan åtminstone två av dessa.

Pappans investering i tid för lek med sitt barn är guld värd inte bara för deras egen välmående och relation, utan för hela vårt samhälle.

En välmående hjärna kan vara kreativ, anpassa sig och vara empatisk, kan lösa problem och lära sig genom hela livet.

I Finland har den Nationella mentalhälsostrategin 2020–2030 definierat psykisk hälsa som en form av humankapital med fokus på tidiga insatser för barn och unga, bland annat med starkt fokus på utbildning, forskning och livslångt lärande.

Hjärnkapital bygger på tanken om humankapital, men går djupare och refererar till att våra hjärnors hälsa, förmåga och potential, är våra mest värdefulla tillgångar. De senaste åren har lärt oss att enbart tillväxt i sig inte garanterar stabilitet eller lycka.

Dagens samhälle behöver vara resilient, vilket innebär en förmåga hos såväl individer som grupper och system att stå emot påfrestningar, anpassa sig och trots allt fortsätta att utvecklas positivt. Samhällelig resiliens behövs på alla nivåer och hos alla. Lämnas någon grupp utanför blir hela samhället svagare.

Hjärnans förmåga att formas av erfarenheter ses främst som en möjlighet men kan samtidigt innebära en risk och en sårbarhet beroende på vilka erfarenheter som upprepas och således förstärker våra tanke- och beteendemönster.

Om ett barn eller en ung växer upp i ständig stress, otrygghet och i brist på goda sociala relationer kan det bland annat innebära ett överaktivt stressystem, ökade koncentrationssvårigheter eller svårigheter med känsloreglering.

Det goda är att den unga hjärnan är extra mottaglig för rätt stöd och det är där vi vuxna kan göra skillnad. När det gäller hjärnhälsa är de främsta insatser som stärker våra hjärnor inte nödvändigtvis särskilt dyra eller krävande, men vinsten blir snabbt stor. Ju tidigare vi medvetet väljer att satsa på hjärnor desto längre kan hjärnan fungera och må bra genom hela livet.

Allas insatser krävs och genom att komplettera varandra och fortsätta möjliggöra förebyggande arbete kan vi skapa ett samhälle som ger alla förutsättningar för god hjärnhälsa och livslångt lärande.

När vi prioriterar människors kognitiva, emotionella och sociala välbefinnande lägger vi grunden för ett samhälle som är mer motståndskraftigt och inkluderande, men också ekonomiskt hållbart. För att säkerställa att dessa beslut verkligen gynnar alla krävs systematiska konsekvensanalyser som synliggör hur olika grupper påverkas, oavsett ålder, bakgrund eller livssituation.

När vi förstår effekterna i hela samhället kan beslut vara förutom välmenande också rättvisa och hållbara. Att välja hjärnhälsa är att investera i en framtid som omfattar oss alla.

Här kan du läsa fler kolumner av Petra Boman.