Nu kommer det spårvagn till Åbo

Procentuellt har antalet kollektivtrafikresor ökat mycket mer i Åbo än i Tammerfors. Men Åboborna reser kollektivt bara hälften av gångerna som tammerforsarna gör det.

Så togs då beslutet i förra veckan och det blev ett ja till en spårvagnslinje i Åbo för en halv miljard euro. Några hurrar och några skakar på huvudet. Själv är jag kanske mest förvånad, jag trodde att det skulle bli ett nej.

De årliga kostnaderna för hela Fölitrafiken är 75 miljoner euro. Investeringen i spårväg är 500 miljoner och betjänar bara en linje genom staden. Man förstår nog att många röstade emot.

Jag har vuxit upp med spårvagn. Som tioåring började jag ta spårvagnen för att komma till och från skolan. Linje 2 eller linje 3 gick hela vägen fram och om man missade en kom det en ny spårvagn efter bara fem minuter.

Det var lite speciellt att ta spårvagnen till skolan. Vagnarna var små och gamla och det skrapade ilsket i kurvorna. Men den tog ju alltid samma väg så det var ju ett tryggt resesätt för en tioåring.

Jag åker gärna spånka när jag hälsar på i gamla hemstaden, det hör liksom till.

Nu för tiden är spårvagnarna hemma i Norrköping riktigt moderna och bekväma. De skramlar inte och glider snabbt fram på sin rutt. Jag åker gärna spånka när jag hälsar på i gamla hemstaden, det hör liksom till.

De två linjerna finns fortfarande kvar och linje 2 drogs för några decennier sedan vidare ut i förorten söder om stan. Dessa kompletteras av ett tiotal busslinjer som trafikerar olika delar av tätorten.

Norrköping och Göteborg lade aldrig ner sina spårvägar som var fallet i en lång rad städer i Sverige på 40- till 70-talet. I Finland behöll ju Helsingfors sin spårväg medan Åbo skrotade sin år 1972.

Men sextio år senare kommer alltså spårvagnen rulla på nytt genom Åbo. Flera städer i Norden har gjort liknande beslut de senaste 10–20 åren: Tammerfors, Stockholm, Lund, Odense och Bergen.

I Bergen har Bybanen gjort stor skillnad i stadens utveckling. En spårväg trafikerar mellan Bergen centrum och flygplatsen ett tiotal kilometer utanför centrum men med stadsbebyggelse hela vägen.

Staden och regionen är ungefär lika stor som Åbo och Egentliga Finland, men flyg är nästan det enda sättet att ta sig till och från Bergen, och flygplatsen har mycket mer trafik än vad Åbo flygplats har.

Tammerfors sade ja till spårvagn år 2016 och har redan två linjer i drift. Antalet resor per dygn överskrider prognoserna och spårvagnen står nu för en tredjedel av alla kollektivtrafikresor i staden.

Invånarna i Åbo åker också mer kollektivt, även utan spårvagnar.

I Tammerfors har antalet resor med kollektivtrafik ökat från 42 miljoner år 2021 till 56 miljoner resor år 2025. Det är en ökning med 33 procent på fem år, eller 7 procent per år.

Invånarna i Åbo åker också mer kollektivt, även utan spårvagnar. De senaste fem åren har Föliresorna inom Åbo ökat från 14 miljoner resor år 2021 till 24 miljoner resor år 2025.

Räknat per Åbobo har Föliresorna ökat från 73 resor per år 2021 till 118 resor per år 2025. Det är en ökning med 62 procent på bara fem år eller en genomsnittlig ökning med 12 procent per år.

Den procentuella ökningen i Åbo är ju mycket större än i Tammerfors trots att de har fått spårvagn. Men Åboborna reser kollektivt bara hälften av gångerna som tammerforsarna gör det, så vi har lite kvar att jobba på här i Åbo.

Målet med satsningen på spårvagn är ju att fler av oss ska välja att resa kollektivt till och från skola och arbete på vardagarna eller till hobby och nöjen på kvällar och helger.

Europeiska städer som valt att bygga ut och satsa på spårvägen har generellt lyckats med det här.

Vi får hoppas att det blir samma fina utveckling här i Åbo. Förespråkarna för spårvägen hävdar ju att en spårvagnslinje också leder till ökade skatteintäkter till staden genom nya investeringar längs linjen.

Här kan du läsa fler kolumner av Johan Werkelin.