Ge oss jämlika ungdomstjänster – på båda språken
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Glad svenska dagen! Även om läget kanske inte riktigt är så glatt.
I samhällsdebatten har ungas framtidstro länge varit ett aktuellt ämne, och det finns anledning till oro.
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern 2026 visar att 62 procent ser optimistiskt på sin egen framtid, medan endast 18 procent är optimistiska inför världens framtid. Det är kanske inte så förvånande med tanke på den ekonomiska och sociala utvecklingen i samhället.
Många unga bär alltså på en oro inför framtiden och behöver tillgång till fungerande stödtjänster.
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning steg ungdomsarbetslösheten bland 15–24-åringar till 21,8 procent år 2025, jämfört med 14,2 procent år 2022. Utvecklingen innebär att allt fler unga riskerar att hamna i en situation där vägen till arbete eller utbildning blir svårare. Samtidigt visar Navigatorernas besöksstatistik att allt fler unga söker stöd kring bland annat arbete, utbildning, psykiskt välbefinnande och ekonomi.
Många unga bär alltså på en oro inför framtiden och behöver tillgång till fungerande stödtjänster. SU i Egentliga Finland har uppmärksammats på en oro kring tillgången till svenskspråkiga stödtjänster för unga i Åbo.
Språklig tillgänglighet är en central del av jämlika ungdomstjänster. Det räcker inte att kommunen formellt eftersträvar att möjliggöra ungdomsarbete på svenska. Det behövs tillräckliga resurser, personal som kan bemöta unga på svenska och en verksamhet som är synlig och kontinuerlig. Unga ska kunna få stöd på sitt eget språk, oavsett vilken livssituation de befinner sig i.
Dessa tjänster får inte ses som tillfälliga projekt eller enskilda satsningar, utan måste vara en del av kommunens långsiktiga ansvar för alla unga.
Tillgängliga ungdomstjänster är också en förebyggande investering.
I slutändan handlar det om något så grundläggande som att varje ung person ska bli sedd, hörd och förstådd på sitt eget känslospråk.
Genom trygga mötesplatser och lättillgängligt stöd kan vi stärka ungas delaktighet, förebygga ensamhet och bygga framtidstro. Ungdomsarbetet ska inte enbart nå dem som redan söker sig till verksamheten, utan också kunna identifiera och stödja dem som riskerar att hamna utanför.
I slutändan handlar det om något så grundläggande som att varje ung person ska bli sedd, hörd och förstådd på sitt eget känslospråk. En tjänst är inte jämlikt tillgänglig bara för att den formellt erbjuds på svenska. Den måste också ha resurserna, personalen och kontinuiteten som krävs för att unga faktiskt ska kunna ta del av den.
Alla unga ska ha möjlighet att få stöd när de behöver det – på jämlika villkor och på sitt eget språk.