De vill stampa sönder Föreningsfinland
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Du sjunger i kören på onsdagar. Din mamma är med i Marthaföreningen. Du är med i skolans föräldraförening och du har vänner som är med i jaktlaget och i hembygdsföreningen.
Men du har förmodligen aldrig sagt ordet "civilsamhälle".
Ändå är det du. Du och dina vänner är civilsamhället. Föreningsfinland är inte något som pågår någon annanstans.
Civilsamhället är alla de där små, obetalda insatserna vi gör för och tillsammans med andra. Allt det som får Finland att hålla ihop och som gör att vi mår ganska bra tillsammans.
Men civilsamhället är också de som ställer upp och släcker bränder eller organiserar en krisgrupp när något fruktansvärt händer.
Stora delar av det civilsamhället nedmonteras nu mycket målmedvetet.
Det betyder inte bara att ett förbund någonstans långt borta från dig får mindre pengar. Det betyder att stödstrukturerna faller bort en efter en.
Jag talar om de människorna som i bakgrunden stöttar din förening: de som utbildar ledarna, sköter juridiken, hjälper till när kassören slutar och ingen vill ta över.
Det här betyder i värsta fall att nästa gång din förening kör fast så är ni ensamma. Ingen finns där för att hjälpa er vidare. Det är släckt på kansliet.
Ingen kommer att ringa upp den ensamma pensionären, ingen kommer att bygga broar mellan skolan och hemmen.
Ett försvagat civilsamhälle är ett försvagat samhälle. När självständiga organisationer, mötesplatser och gemenskaper försvagas blir människor mer ensamma. Tilliten sjunker. Färre människor känner ansvar för varandra. Och samhället blir lättare att styra uppifrån.
Det vi ser med våra egna ögon är motbjudande. Stora delar av det civilsamhälle som håller ihop Finland skjuts metodiskt i sank.
Oavsett om detta handlar om ideologi, likgiltighet eller en extrem spariver blir konsekvenserna farliga.
Det handlar nämligen om att välja vilket slags samhälle du vill leva i.
Alternativ 1: Ett samhälle där människor ingår i olika gemenskaper, där de kan organisera sig, hjälpa varandra och säga ifrån när något är fel.
Alternativ 2: Ett samhälle där allt fler lämnas vind för våg och gemenskapen splittras.
Vad kan du göra? Hör av dig till politikerna och fråga varför de tycker att just er förening eller verksamhet inte är värd att finnas längre.
Civilsamhället byggdes aldrig upp av ministrar. Det byggdes upp nedifrån, av folk runtom i Finland som ställde upp för att de tyckte att det var värt det.
Tänker du godkänna att de här strukturerna nu rivs ner? Allt det som inte bara håller ihop oss och ger oss en känsla av gemenskap och meningsfullhet utan som också är en viktig del av samhällets beredskap och resiliens?
Och har någon frågat dig ifall det här är okej?
Nej.
Därför måste vi sätta ner foten.
Nu.