Regeringen bromsar livslångt lärande när vi behöver det som mest

I praktiken skulle regeringens förslag skapa ett högskolesystem som är lika flexibelt som ett knäckebröd.

Regeringen förbereder en lag som skulle innebära att den andra högskoleexamen av samma grad (till exempel kandidat eller magister) skulle bli avgiftsbelagd.

Lagen motverkar våra möjligheter att uppdatera vårt kunnande, vidareutbilda oss. I praktiken skulle regeringens förslag skapa ett högskolesystem som är lika flexibelt som ett knäckebröd.

Lagen föreslår i en otroligt olämplig tid då vi har ett stort behov av att uppdatera vårt kunnande konstant eftersom vår geopolitiska och teknologiska omgivning förändras snabbt.

Under de senaste tio åren, och längre, har man pratat om vikten av livslångt lärande och hur viktigt det är att utveckla sitt kunnande.

Sådana förändringar betyder att utbud och efterfrågan förändras snabbt och det här borde avspeglas som en ökad flexibilitet inte ökad stelhet i möjligheterna att vidareutbilda sig själv.

I och med Ryssens invasion av Ukraina har till exempel cyber- och drönarkunnande samt integration och behov av språkkunskaper förändrats. För att inte prata om Trumps senaste nyck som helt säkert ökat efterfrågan på icke-fossilbaserade energilösningar.

Behovet att vidareutbilda sig är ingen ny fråga. Under de senaste tio åren, och längre, har man pratat om vikten av livslångt lärande och hur viktigt det är att utveckla sitt kunnande.

OECD i sin rapport, om vilka de viktigaste förmågorna i närframtiden är, påpekar sådant som problemlösningsförmåga, läs- och skrivkunnighet (som inte kan tas för givet idag), räknefärdighet och öppenhet. Dessa är kompetenser som man vässar i högskolorna.

Diskussionen kring vilka förmågor eller kompetenser är relevanta och viktiga debatterades speciellt ivrigt då artificiell intelligens dök upp som ett hot mot våra arbetsplatser. Å ena sidan är rörmokararbete svårt att automatisera, å andra sidan lär skribenter som undertecknad vara lätt ersatta av artificiell intelligens.

De arbetsplatser som baserar sig på kreativitet och sociala färdigheter kom att bli trygga miljöer att arbeta i. Men sedan dök generativ AI upp och det visade sig att man kan koda, skapa bilder, och videor för en spottstyver jämfört med innan.

Det har med andra ord skapat ett behov av att vidareutbilda sig då baskunskaper är tillgängliga för de flesta vilket leder till att få är beredda att betala för dem. När man konfronteras med en situation där teknologi ersätter helt eller delvis ens kunskaper är man tvungen att antingen lära sig använda teknologin för att producera mer eller bättre snabbare än tidigare eller komplettera sitt kunnande med andra förmågor.

Bägge alternativen kräver att man har möjlighet att vidareutbilda sig. Det kräver inte alltid en högskoleexamen. Till exempel en programmerare som även förstår business är bra mycket svårare att ersätta med en teknologi än någon som enbart programmerar. Det kräver dock att man har möjlighet att vidareutbilda sig.

Ju mångsidigare kunnande vi har inom näringslivet desto starkare möjligheter har vi att utveckla nya produkter och nya sätt att kommersialisera dem.

Att säkerställa att vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv i framtiden kräver att regeringen skapar förutsättningar för alla att vidareutbilda sig oberoende av vilka examen de har från tidigare.

Genom att göra systemet stelare stöder man varken individers kompetensutveckling eller den högt eftertraktade produktivitetssprånget. Ju mångsidigare kunnande vi har inom näringslivet desto starkare möjligheter har vi att utveckla nya produkter och nya sätt att kommersialisera dem.

Oberoende om vi hänger med kommer världen att fortsättningsvis förändras.

Här kan du läsa fler kolumner av Johnny Långstedt.