Pargas stadsutveckling i vågskålen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pargas står inför ett vägval. Ska Malmen och stadens centrala delar utvecklas som småstad eller förstad? Frågan har kulturella (inklusive språkliga) följder för hela skärgården.
Fast kommunen gynnas av närheten till Åbo, inte minst med den nya vägförbindelsen över Kustö, hotar en satsning på detta skärgårdskommunens särart, som de flesta Pargasbor och gamla väståbolänningar nog vill bevara.
Valet gäller särskilt förortsbygge på Kirjalalandet eller utveckling av stadens centrala delar. Den föregående lösningen är miljömässigt och identitetsmässigt problematisk, då den främjar bilism och lockar inflyttare utan relation till resten av kommunen.
Den andra lösningen är mer krävande om den syftar till att stärka Pargas som kustsvensk skandinavisk småstad.
Stadsutvecklingsproblematiken tillspetsas på Malmen och i dess närområden. Här har det gällt att dels fånga in förbipasserande på Skärgårdsvägen för att handla lokalt, dels förmå byggföretag bygga bostäder.
En enkel lösning har varit att koncentrera detaljhandeln till marketmiljön bortom Segelrondellen. Detta utarmar tyvärr handeln på Malmen. Dessutom utgör köplådorna omgivna av vältilltagna parkeringsfält ett olyckligt visitkort för Pargas.
Vad gäller bostadsbyggandet, tenderar flervåningshus vara problematiska. På avstånd ger höga hus lätt intryck av förstad, medan de på närmare håll skapar otrivsam miljö genom att inte passa in arkitektoniskt, med bottenvåningar som inte kommunicerar med gatan och gårdsvyer dominerade av parkering.
I Pargasplaneringen har man ändå velat skapa stadskänsla. Då bör det klargöras vad uttrycket betyder och var och i hurdan form stadsmässighet passar in. Urbanitet i traditionell tappning kan uttydas som slutna intensiva gaturum med många hus i varje kvarter, där bottenvåningen kommunicerar med gatan.
En småstadsvariant innebär lägre hus och smalare gator. Urbanitet kan försvaras eftersom den eftersträvade tillväxten av hållbarhetsskäl bör koncentreras till Malmen och andra centrala områden.
Det minskar behovet av privatbilism, då närservice och busshållplatser finns till hands, och sparar orörd natur längre bort. Därmed erbjuds också fler Pargasbor ett småstadsurbant boendealternativ samtidigt som Köpmansgatans företag stöds.
Som involverad i framtagandet av ett par planer ska jag inte här gå närmare in på hur stadsrummet kan utformas. Det är hur som helst viktigt att fokusera på de stora frågorna som knyter den lokala utvecklingen till ett globalt miljöansvar. Det torde det finnas goda möjligheter till nu på torsdag, när staden bjuder in till diskussion!