Tänk om vi röstade emot i stället för för?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Som ett tankeexperiment vill jag testa en ny form av röstning: Negativ röstning.
Vi står inför ett nytt val, kanske en ny regering, kanske fortsätter vi på samma linje som nu, kanske gör vi en U-sväng. Det sker en konstant pendelrörelse mellan vänster- och högerpartier, medan centerpartierna har urholkats.
Extremer verkar attrahera folk. En klassisk observation inom politisk forskning är dock tvärtom: det är snarare så att man proteströstar mot de extremer som man inte håller med.
Ofta röstar vi på kandidater som vi ogillar minst snarare än på dem vi verkligen föredrar, inte nödvändigtvis för att vi anser att de är på rätt sak. Aggregerat resulterar det i en situation där de valda representerar de minst ogillade partierna.
Istället för att grämas över att vi människor är såpass enfaldiga (även undertecknad) kunde vi tänka om hur vi fördelar röster. Skulle vi kunna ändra systemet så att det grundar sig på proteströster.
Vi är säkert alla ense om att polarisering inte är en bra utveckling. Det skapar oförutsägbarhet i politiken och försvårar både våra personliga liv och företagsverksamhet.
Det blir svårt för företag och andra aktörer att förutspå sin omgivning på lång sikt ifall riktningen ändrar vart fjärde år. Men att lösa frågan om polarisering är ganska komplicerad eftersom det inbegriper att båda polerna är övertygade om sin synpunkt och vägrar att lyssna på den motsatta parten.
Vi har alla sett valdebatter där partiernas ordförande främst slänger ur sig slagord medan diskussionen har en försvinnande roll under debatterna.
Som ett tankeexperiment vill jag testa en ny form av röstning: Negativ röstning.
Precis som idag så har alla en röst. Men istället för att rösta på den kandidat man gillar allra mest, röstar man emot den man gillar allra minst. Det skulle innebära att de med mest röster skulle slås ut. Vinnarna skulle då vara de kandidater som fått minst antal negativa röster. Med andra ord skulle de minst illa omtyckta sitta i regeringen.
En kombination av ja- och nej-röster kunde också vara ett alternativ. I så fall skulle nej- rösterna ha större vikt än ja-rösterna, men det skulle försäkra att de valda måste ha någon nivå av stöd från väljarna.
Om rösten däremot användes för att välja bort kandidater kunde det rensa bort extremerna.
Skillnaden jämfört med dagens system är betydande. Nu försöker kandidaterna komma ut med extrema åsikter för att få uppmärksamhet. Om rösten däremot användes för att välja bort kandidater kunde det rensa bort extremerna. Folk skulle förmodligen välja bort extremerna eftersom de kännetecknas av motstridiga ideologier.
Resultatet kunde vara ett politiskt klimat som är mycket närmare politiska fältets mitt och därför också förmodligen mer förutsägbart än det vi ser idag. När de mest extrema kandidaterna väljs bort överlever de mer moderata och de balanserade kandidaterna blir kvar.
Samtidigt skulle ett sådant system gynna en balanserad debatt mellan partierna då kandidaterna inte skulle gynnas av extrema uttryck. Tvärtom, de skulle vara tvungna att balansera mellan ideologier för att undvika att bli bortvalda.
En sådan valdebatt skulle kräva mer förståelse för olika perspektiv än vad den nuvarande debatten gör. Det skulle gynna diskussionen och skapa grund för bättre informerat beslutsfattande.
Vi vet redan att proteströsterna finns men att det nuvarande systemet inte beaktar dem. Om proteströsterna redan påverkar våra val, varför inte erkänna dem också i valsystemet?
Här kan du läsa fler kolumner av Johnny Långstedt.