Succé för "Plusbus" i Ålborg
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ålborg i Danmark vid Limfjordens Sebber Sund har ett nästan lika stort centrum som Åbo, som även vilar på lera vid Aura å.
Då de danska städerna Århus och Odense offrade hundratals miljoner euro på spårvägar, valde Ålborg att satsa femtio miljoner euro på gatuarbeten för att uppstart av BRT-projektet (Bus Rapid Transport) som döpts till Plusbuslinjen.
Trafiken kunde börja med kort varsel.
Upprivning av gatorna för att bygga skenfundament hade däremot varat i flera år och inneburit en lerig katastrof för all aktivitet i centrum utom för grävmaskiner och hydrauliska pålningsmaskiner.
Plusbuslinjen, som trafikeras med eldrivna ledade polska Solarisbussar, är tolv kilometer lång genom staden, lika lång som linjen Kråkkärret–hamnen i Åbo.
Den förra spårvägsentusiasten, kommunalrådet Anna Aaen, säger till dansk tv att detta alternativ till spårväg har varit enormt lyckat i alla avseenden.
"Vi vet att stadens invånare njuter av att de eldrivna bussarna varken bullrar eller förorenar. Jag var själv en av dem som var mycket besviken när planerna på spårväg slopades. Men Plusbussen har varit en välsignelse. Vi har fått otroligt mycket för pengarna."
Plusbussens turtäthet är 7,5 minuter i rusningstid, 10 minuter på dagtid, och 15 minuter på kvällar och helger.
Hur många passagerare ska Åbos spårväg få? Vänligen berätta för mej som ska betala!
Vardagar reser upp till 16 000 (!) nöjda passagerare med linjen.
Den har 22 dubbelhållplatser (Åbos spårväg skulle få 20 hållplatser).
Hur många passagerare ska Åbos spårväg få? Vänligen berätta för mej som ska betala!
Plusbussen går delvis på egen väg eller på separat bussfil.
Trafikljusen är programmerade för maximal framkomlighet, precis som för en spårvagn.
Solaris är inte det enda bussmärket. Scania i Södertälje (som för ett par år sedan lade ner sin fabrik i Lahtis) bygger elbussar.
Karossen kommer från Kina, men övrig högteknologi är europeisk. (Åbos nya elbussar är däremot hundraprocentigt kinesiska).
Den modernaste Plusbussen har adaptiv fjädring med digitalt styrda hydrauliska ventiler som kompenserar både för varierande last och ojämnheter i vägen.
Därtill optimerade mjuka inbromsnings- och accelerationsalgoritmer.
Bussen kan samreglera sin vändradie och hastighet.
Bussen har tagit ett tekniksprång förbi spårvägen.
Om det uppstår en stockning (olycka, något fordon strejkar) kan bussen enkelt kurva förbi via ett körfält för bilar.
Ingenting av detta klarar en spårvagn!
Man ramlar nog inte så lätt omkull i en sådan buss. Bussen har tagit ett tekniksprång förbi spårvägen.
Vem har försökt stå i en skrikande spårvagn i Hfrs utan att hålla i sig?