Våra ungdomars kunskap i finska

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Håller till 100 procent med Susanna Landor i ledaren (ÅU 18.11.2026) angående svenskspråkiga ungdomars problem med finskan.

Har själv folkskola från sent 1950-tal som bakgrund, utan undervisning i finska. Därtill uppvuxen på en helt svenskspråkig ort, så jag vet hur begränsad tillvaron kan vara utan denna kunskap.

Trodde jag tillhörde den siste generationen utan hyfsade insikter i finska, men nu verkar vi vara på väg dit igen. Det behöver väl inte påpekas hur begränsad man är som minoritet utan kunskap i majoritetens språk. Givetvis beroende på var man bor.

Visst är engelskan viktig, men om den måste användas som lingua franca då vi kommunicerar med majoriteten tycker jag det känns fel.

Vi är lika mycket finlandssvenskar även om vi kan finska. Bättre kunskap i finska bidrar till att vi stannar och trivs i hemlandet vilket ju är ett plus för det svenska. Alternativet är att vi ”flyr” till Sverige. Men även i sådana fall vore det värdefullt med finska. Senast då man eventuellt som pensionär vill återkomma.

Kan vi finskan åtminstone behjälpligt är det också lättare att se de finskspråkiga som de bröder och systrar de ju är.

Hur vi rent praktiskt löser detta lämnar jag till mer sakkunniga. Attityder är ju viktiga.

Pekka Jansén

Nötö

Publicerad: