Svar till Edmark: Lokala välfärdstjänster behöver försvaras och förbättras
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ghita Edmark skriver i sin insändare (ÅU 12.9) att reformerna från regeringen Orpo i social- och hälsovårdspolitiken är att välkomna.
Jag förstår att den nya vårdreformen är svår att navigera, men tyvärr har Edmark kommit vilse i sin analys.
Det är beklagligt att Edmark som en ledande SFP-politiker på Kimitoön inte identifierar grundläggande samband som orsak och verkan i vårdfrågorna.
Hon kritiserar konsekvenser som är en direkt följd av regeringen Orpos politik och försöker lägga skulden på välfärdsområdena.
Ledande experter, forskare och läkarförbundet är på många punkter helt eniga i sin kritik av regeringen Orpos social- och hälsovårdspolitik, som mest påminner om Berners taxireform med en betydligt högre insats.
I och för sig är Edmark konsekvent.
Innan valet ville hon inte ge med sig att Varha skulle beviljas mer tid att täcka sina ekonomiska underskott (se ÅU 29.3.2025 och 31.3.2025), vilket skulle ha betytt över 200 miljoner euros kortsiktiga inbesparingar nästa år och en total slakt av lokala vårdtjänster.
Det skulle vara mer produktivt att argumentera med Edmark om hon byggde sina argument på fakta framom lösa antaganden.
Lyckligtvis är det andra prioriteringar som är representerade i Varhas styrelse och fullmäktige, där vi försöker kämpa för att folk ska få vård samt att förbättra servicen där brister existerar.
Därför står vi inför ett något rimligare mål att spara 48 miljoner år 2026. Situationen är fortsatt allvarlig.
I stället för att ta reda på vad jag tycker och tänker så skriver Edmark upprepade gånger att ”det är lätt att anta” vad Bruun och Vänsterförbundet tycker.
Jag känner inte igen mig själv eller Vänsterförbundets åsikter i Edmarks antaganden, som återspeglar attityder från en tid då jag inte ens var född.
Det skulle vara mer produktivt att argumentera med Edmark om hon byggde sina argument på fakta framom lösa antaganden.
Jag känner inte igen mig själv eller Vänsterförbundets åsikter i Edmarks antaganden, som återspeglar attityder från en tid då jag inte ens var född.
Edmark griper också efter halmstrån när hon försöker argumentera för regeringen Orpos politik.
Hon skriver exempelvis att företagshälsovården ökat i popularitet som ett bevis på att människor eftersträvar valfrihet. Hennes siffror här baserar sig på året 2023, då arbetslösheten fortfarande minskade.
År 2023 tog regeringen Orpo över och har sedan dess misslyckats i sin ekonomiska politik.
Som en följd har vi nu rekordmånga arbetslösa, näst högst i EU.
Arbetslösheten är speciellt svår i Egentliga Finland.
Därför har också andelen människor som har tillgång till företagshälsovården minskat snabbt. Företagshälsovårdens siffror kan inte användas som ett argument om vilken vård som finländare önskar, trots Edmarks tappra försök.
I Finland behöver alla som blir sjuka tillgång till vårdtjänster.
Inom Varha försöker vi nu bygga upp en fungerande egenläkar- och egenteammodell som skulle vara kostnadseffektiv och mindre byråkratisk, och därmed mer flexibel och tacksam för såväl läkare som patienter.
Framför allt är frågan viktig i glesbygden och skärgården, där tillgången på läkare och sjukskötare är en ödesfråga.
Att lyckas här kräver ett långsiktigt arbete. Framför allt är frågan viktig i glesbygden och skärgården, där tillgången på läkare och sjukskötare är en ödesfråga. Vi har äntligen fått genom ett glesbygdstillägg för läkare, som städades bort när Varha grundades.
Det är synd att Ghita Edmark går in för att försvara regeringen Orpos oansvariga och misslyckade politik i stället för att bidra till att bygga upp fungerande och flexibla välfärdstjänster för alla lokalt.