Miljonsommar för företagen – tack vare kulturen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Varje kommun vill ha fler besökare och fler kunder åt sina företag. Men vad får människor att komma?
I Raseborg betalade besökarna 3,8 miljoner euro för boende i somras, en fjärdedel mer än året innan. Hur stor del som beror på kulturen går inte att säga, men staden lyfter fram det breda evenemangsutbudet som en viktig förklaring.
Besökarna blev samtidigt kunder på hotell, restauranger och i butiker. Samma mönster går att se i många kommuner.
Även fritiden skapar kunder. En juniorturnering kan på en helg fylla ortens restauranger och butiker med spelare och familjer.
Föreningarna gör ofta arbetet ideellt, men företagen får kunderna. Framför allt har kultur och fritid ett värde i sig: det som gör orten till en bättre plats att bo på lockar också besökare.
I kommunens bokföring syns ändå främst kostnaden, medan nyttan hamnar i invånarnas vardag, i företagens kassaböcker och i förlängningen i kommunens ekonomi.
Kultur och fritid hör till en nämnd, näringslivet till en annan. Båda arbetar under samma strategi, men med skilda budgetar och mätare. När budgetarna behandlas var för sig riskerar kommunen att spara på ett håll och förlora nyttan på ett annat. Ingen har fel – men ser man helheten?
Samarbetet kan börja i liten skala. Regelbundna träffar mellan kommunen, föreningarna, kulturaktörerna och företagarna kräver varken nya nämnder eller stora pengar.
Den gemensamma frågan är: hur får vi fler att komma, stanna längre och återvända? Ett hotell med tomma rum i november har nytta av en höstkonsert eller en inomhusturnering. På längre sikt kunde också mål, mätare och finansiering överskrida sektorgränserna.
Nästa miljonsommar kan bli en miljonvinter. Kommunen, företagen, kulturen och fritiden gynnar redan varandra, men ofta omedvetet. Tänk vad som kunde hända om de gjorde det medvetet.