Hur skapas välstånd, vem lever på vems bekostnad?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I sin kritik av hur Pargas stad har skött Nagu gästhamn ger Patrik Söderström en skev och förenklad bild av ekonomin när han skriver om de privata ”producerande” företagen som bekostar den offentliga sektorn.
Där är han nog ute och cyklar – eller seglar. Men synsättet är dessvärre mycket utbrett inom vissa kretsar. Att kommunala inrättningar ofta kunde skötas effektivare är sedan en annan sak.
Är det inte så att vårt mångsidiga näringsliv med välfärdstjänster och annat utbud har blivit möjligt framför allt som följd av en högeffektiv livsmedelsproduktion? Det tänker inte dagens urbana människor på!
Tack vare den behöver inte vi alla plocka bär och svamp, gräva efter ätbara rötter och samla nötter eller pröva på vår jakt- och fiskelycka för att klara livhanken.
I stället kan de flesta nu ägna sig åt annat och specialisera sig på det som de har fallenhet och intresse för. Som resultat har vi ett mångfacetterat näringsliv med produktion av varor och tjänster, forskning och utbildning, kultur och förströelse.
Att påstå att den offentliga sektorn lever på vad den privata producerar är också en feluppfattning. Näringslivet som helhet är betjänat av och beroende av att det finns stadsplanering, vägar och annan infrastruktur, utbildning, hälsovård, räddningstjänster, en poliskår och domstolar och på toppen av allt en av riksdagen kontrollerad statsmakt som fattar viktiga beslut och ger samhället struktur.
Vi borde inte framkalla motsättningar mellan privat och offentlig verksamhet i samhället utan fatta att de kompletterar varandra; den ena kan svårligen leva utan den andra.